Axxam        Isefra        Tira        Leqdic nniḍen       Imdukal-iw        Taddart-iw

           

            Cfiɣ asmi kecmeɣ s aɣarbaz amezwaru, lliɣ qqaṛeɣ s tutlayt n taεṛabt, ma deg-uxxam ttmeslayeɣ tutlayt n teqbaylit ! ɣileɣ aken ak leǧnas. Akken kra, asmi sɛiɣ tnac iseggasen, bdiɣ fahmeɣ kra n temsal ; S tallelt n tdukla n taddart nne ɣ, yella yiwen n mmis n ɛemti yezga yettmeslay-iyi-d ɣaf wumgarad yellan ger snat n tutlayin-agi, d cwalat id yellan ɣaf temsalt-agi d wegdud amaziɣ,  yettmeslay-iyi-d daɣen ɣaf ugemmay n tmaziɣt ak ttira-s, ɣaf tfineɣ, ɣaf aṭas n yemdanen ur ssineɣ ara, am Dda Lmulud At Mɛemmaṛ, Dda Sliman Σazem d waṭas nniḍen.

            Aya ak d amaynut ar ɣuṛi ; Yiwwas, yefka-yi-d agemmay n tmaziɣt yura s yeskilen n tlatinit ak ttfineɣ, faṛḥeɣ nezzah, ḥulfaɣ s laḥṛaṛa yellan di tfekka-w tennarna ; Din din, ɛaṛḍaɣ ttaruɣ awalen ak id yenṭaq yiles-iw s yeskilen nni, akken armi d asmi yekcem ak ugemmay nni s aqaṛṛu-w ; Kra n wussan akken ufiɣ tasfift n Dda Sliman Σazem deg-uxxam, ad aken is yeqqaṛ " Ay aɛessas n tala", cfiɣ, am ass-a, uriɣ ak isefra n tesfift nni, yarna s yeskilen nni n tfineɣ, faṛḥeɣ dayen kan,  ɣas ma yella ur ssineɣ ara allugen n tira, maɛna tira isefra nni tecbaḥ teqnunec.





            Asmi wḍaɣ s aɣarbaz alemmas, deg-useggas n 1992, dinna isneɣ acennay Sliman Σazem d Maɛtub Lwennas, ṛuḥ tṛuḥ-eḍ ad aɣaɣ tasfift n ḥedd icennayen-agi armi d asmi iten-sɛiɣ ak. Kemlaɣ kan aken tira n isefra n tezlatin nsen, aken uɣaɣ tannumi, si tama nniḍen, nek daɣen, sya ɣer da ttaṛuɣ tiktiwin-iw d isefra ; Xas ma yella ur sɛin ara anamek, maɛna ḥemleɣ ad qneɣ imeslayen d asefru ; Mazal ar ass-a kra degsen jemɛaɣten :

Limmer ttaxatemt akem id aɣaɣ

Iwfus-iw akem qnaɣ

S yiss ad cebbeḥeɣ idudan-iw

Limmer am kem ad afaɣ

Tili m-wexxereɣ

As kellexaɣ, ad simeneɣ ul-iw

Si temẓi ikem mlaleɣ

D kem imenneɣ

Fellam iseggax wul-iw


Ul-iw limmer at kecm-eḍ

Dges d acu ara at af-eḍ

Tezdeg n tayri

Dayen aken ur tettamen-eḍ

Aḥṣiɣ attwahm-eḍ

At azeǧǧigt llaḥwaṛi

Ass-a ṛuḥ att-ṛuḥ-eḍ

Ar win t-ḥeml-eḍ

Imi id yefkan udem llemri

Udem-iw aken tesn-eḍ

Yiwwas at seqḍ-eḍ

Fellas ad gr-eḍ tiɣṛi.

 

            Asmi wḍaɣ ar tesnawit, mlaleɣ d kra inelmaden iyi yugaren tamusni, dinna i bdiɣ ttisineɣ ugar, selleɣ s kra n wudemawen n yedles, am Si muḥend wemḥend, Ben Muḥemmed, Muḥya, U Harun, Lewnis At Mengellat, Ferḥat, Yidir, Maǧid Sula ... d wiyaḍ nniḍen ; Cfiɣ ɣaf yiwen wemdakel-iw n Tmizar, yefkay-id yiwen wedlis n Saɛid Iɛemṛac,

izwel-is "Tasga n ṭṭlam”, yuran s teqbaylit, ɣṛiɣt acḥal ttikelt ttalseɣ-as, xas ma lawan nni ur tefhimeɣ ara maɛna ḥemmeleɣ at ɣṛaɣ acku s teqbaylit iyura.

            Adlis nni, "Tasga n ṭṭlam", anda ma ṛuḥeɣ wwiɣ-t yidi, cfiɣ am ass-a, aselmad-iw n taɛṛabt yufat-id ger ifassen-iw s daxel n tzeqqa uɣarbaz, weqbel ad yebdu tamsirt-is yekkes-iyi-t ger ifassen-iw yemmuqel-it, armi aṭas, yenna-yid s taɛṛabt : "A mmi ur ṭafaṛ-ara lecɣal-agi, ak ssufɣen iwebrid", wehmeɣ ayen iyi id yenna akka ! Xas ma yenna-yi-d akken mača nek ḥarzeɣ adlis nni, qqaṛeɣ-t di teswiɛt ar tayeḍ.

            Cfiɣ ussan nni, yella yiwen wemɣaṛ yettawi-d isefra di ssuq n ssebt Iɛeẓẓugen, cfiɣ sawalen-as  Muḥend Uyidir, lɣaci ttaken-as iṣuṛdiyen, netta yettawi-asen-id isefra ; Ḥemlaɣ aṭas at qqimeɣ dinna ar ɣuṛes, ḥemlaɣ aṭas at sleɣ iysefra id yattawi, tiswiɛin ttɣimiɣ dinna azgen n wass, tettuɣ iman-iw, tettuɣ leqṛaya-inu, acḥal ttikelt iy id yeqquqeṛ Dda Muḥend Uyidir, imi ur settak-aɣ ara idrimen, yeqqaṛ-iyi-d : "Aṛṛeẓ syagi...", maɛna yal tikelt ma ara yid iqaqaṛ ad uɣaleɣ, ad tteffar-eɣ taqaṛṛuyt-iw ger lɣaci.



            Asmi n-udaɣ ɣaf Muḥya ay sneɣ amezgun, deg-useggas n 1998, dmeɣ uriɣ yiwen n tceqquft anda s qqareɣ : "Ar melmi ara idum waya ?", syinna akin semlaleɣ-ed imdukal-iw n-urar-itt di tesnawit Iɛeẓẓugen deg-useggas n 1999.

  Ḥemlaɣ aṭas at slaɣ iysefra, ḥemlaɣ ad ɣṛaɣ tamedyazt d wayen icudden ak ar ɣuṛes, xas aken ur ṭṭuqten ara yedlisen yuran s tutlayt n tmaziɣt, mača nek, ttaruɣ isefra n tezlatin n Dda Sliman aken aten arraɣ d idlisen inu.  Isefra n Dda Sliman Σazem, zzuzen-iyi aṭas, imi ttafeɣ degsen anamek lqayen, ttafeɣ degsen taqbaylit llejdud nneɣ ; Sya ɣeṛ da ttaruɣ isefra, cfiɣ asmi nɣan Maɛtub Lwennas, uriɣ kra isefra, gerasen :

 

Limmer yiwen d nek

Wayeḍ am nek

Tamaziɣt tuɣ tafat-is

Limmer att-id n-sellek

Deg-waṭṭan tahlek

Att-aḥṣu-ḍ ula d kečč d mmi-s

Tamaziɣt mači n baylek

Inu inek

Yyaɣ an arfed laɛlam-is…

 

            Bdiɣ ttaruɣ isefra inu imezwura, ttḥulfuɣ am aken d amedyaz, di tesnawit maṛṛa snen-iyi d akken ttaruɣ isefra, sya ɣeṛ da nettnejmaɛ d agraw, ttawiɣ-asen-d isefra, amur ameqṛan n wussan ttawiɣ-asen-d isefra n Dda Sliman Azem neɣ Si Muḥ wemḥend.



            Asmi kecmeɣ ar tesdawit, farneɣ ad ɣṛaɣ tutlayt n tmaziɣt, mača zzahṛ-iw yebɣa ayen nniḍen, uzleɣ aṭas deffir temsalt-a akken ad uɣaleɣ ad ɣṛaɣ tutlayt n tmaziɣt, maɛna ur saweḍaɣ ara, ṭṭfaɣ s tmusni s yiwen n uselmad maɛna kifkif, anda tuffeg i tars, kemleɣ akken armi d asmi id kfiɣ leqṛaya inu, di 2004, lliɣ swejdaɣ azal n ɛecrin isefra, arriɣten kan di rrif ǧǧiɣten.

            Ukaɣ di temzizelt n isefra s tutlayt n tmaziɣt id sewjed tdukla tadelsant Yusef Uqasi d Si Muḥ Wemḥend, deg-uxxam n yedles n Dda Lmulud at Mɛemmaṛ, ukaɣ daɣen di temzizelt n isefra id sewjed Twinest tadelsant igelfan di Buzgan.

            Seg-wassen ar ass-a, aṭas isefra nniḍen iy-uriɣ, jemɛaɣten-id ak, farneɣ-d kra degsen, akken aten id semlileɣ deg-wammud-agi isefra.


  M. Fahim


 
 



Créer un site
Créer un site